tisdag 24 november 2020

Om utdrivningshormon

”Mamma, det finns oändligt med folk där ute. Du kan faktiskt inte kolla igenom alla”

Han är klokare än jag

7-åringen som bara är så jävla redo

att göra nån till farsa


Men han vet inte

att när man ”kollar igenom”

så ser man dom för vad dom är

Den förlorade generation av män som svurit på att inte bli som sina farsor 

men som inte brytt sig om att lära sig nåt annat heller


Nånstans har jag läst att anledningen till att man är så skitnödig när man har mens

är att nåt hormon som syftar till att underlätta för kroppen att stöta ifrån ökar och snabbar på processen


Jag är jävligt obefruktad och programmerad så 

att när en man vill komma in 

aktiveras detta

utdrivningshormon


Känner mig alltid mest dumpad själv

av deras otillräcklighet

Det finns tillfredställelse i ett skäggigt ansikte 

mellan mina lår

Inte i principer


Jag saknar att vakna brevid dig

men det var ju inte talbart

Allt jag sakna

medan du var här


Käka mig

Jag lämnar dig

Man väljer själv sin ensamhet

Inget växer i november


Jag saknar dig mindre och mindre sjunger en kvinna med bebisröst på radion

det blir en sorg i sig

Också från saknaden

separation

Jag finner mig övergiven också av dom

som jag inte ännu mött


Fuck you alla

som jag inte ännu mött




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar