Om ett litet grönt tetrapack

Ett litet grönt tetrapack med 2,5 dl vatten.

Plötsligt står de alla upp på rad för att hämta sitt alldeles egna lilla gröna tetrapack med 2,5 dl vatten. Vad fan håller de på med?

Själv mår jag ofantligt dåligt och sitter jävligt still. Har sovit i 40 sekunders intervaller de senaste två timmarna och har en smal sträng dregel på axeln. Igår hade jag djupgrön päls på mig i stockholmsnatten och drack skamlösa mängder bubbel bekostat av en vräkig advokat. Någonstans utanför eskilstuna säger den tålmodiga rösten:

”Vi tackar för ert överseende med förseningen och vår ändrade färdplan. Ni är alla välkomna till bistron där vi bjuder på vatten och rawbites.”

LOL. Jag skrattar rått och hånar givetvis denna helt fattiga fängelse-inspirerade deal. Hör samtidigt en medresenär klargöra för sin besvikna unge att ”det är en fin gest”. Det är uppenbart inte en fin gest. Jag kan svära på min mamma att ingen i personalen är det minsta intresserade av att göra nåt fint för de sura och evinnerligt trögfattade resenärerna. En och samma kvinna har skällt ut den stackars tonåriga tågvärden tre gånger innan vi lämnat södertälje. SJ å sin sida tar betalt för att vi nu färdas i helt fel väderstreck.

Istället är det ett simpelt men fett smart trick. De står såklart på rad i gångarna för att de ska få nåt gratis. Att de typ dygnets alla timmar har tillgång till utmärkt kranvatten spelar ingen roll. För detta är gratis och gratis är gott. (Den lilla frökakan tänker jag inte kommentera, den är i sig helt obegriplig och de flesta verkar inte vilja ha den ändå). Vi är så vana att allting kostar, vi har accepterat det som en naturlag och underkastar oss prissättningen utan protester.

I fredags köpte jag nylonstrumpor. För 80 spänn skaffa jag lite glow till mina trötta ben. Passade på och skulle in på toan på Åhlens. Där ska man betala med kort för att kunna passera en liten fånig bom. Den är helt symbolisk, uppställd precis brevid en stor grind som öppnar sig på vid gavel varje gång nån ska ut. Framför mig står en kvinna som nu provat två olika betalkort. Skiten funkar inte och hon börjar en sån där, ni vet kränkande kissnödig-dans. Samtidigt öppnas grinden hela tiden brevid henne.

”Men gå bara in” säger jag

”Kan jag verkligen göra det?”

”Ja det är väl för fan en mänsklig rättighet att gå på toa. Gå nu.”

Hon tittar på mig som hon aldrig någonsin tänkt tanken att någon kan ens få pissa utan pengar. Hon vänder sig mot mig och säger ett uppriktigt ”tack”. Vi är så ovana vid tanken på att inte betala att vi inte ens vågar pissa för att folk runt omkring kanske inte unnar oss det. Det enda hon behövde var att jag, som också stod där sa att det var ok. Bekräftade att hon faktiskt var mänsklig även utan mastercard. I takt med att allt fler saker ska bekostas ur den egna plånkan gror vår missunsamhet. Varför ska den skitkvinnan pissa gratis när jag minsann betalat? Alla har glömt att om vi betalar tillsammans kan allt vara gratis.

Den engelska översättningen av gratis är ”free”. Fri. Det som inte är bundet av pengar eller motprestation är fritt. Det måste onekligen betyda att i världen där allt kostar är ingenting fritt, och ingen är fri. Vi är ofria så till den grad att vi är beredda att köa genom ett helt jävla tåg för ett litet grönt tetrapak med 2,5 dl vatten. Det är inget behov, de hade knappast köat till en kran. Det är bara en inlärd reaktion att ta när det bjuds. Så gärna vill vi ha det som är fritt. Få känna på hur det är, att få utan att köpa. En man passar på att ta två. Fem deciliter gratisvatten och två förpackningar. Vilken jävla vinnare. Entreprenör nästan, kan beckna den ena sen när de tagit slut!

Det latinska ”gratis” betyder ”tack” eller ”ynnest”. Jag känner ingen tacksamhet, och jag vet att ett litet grönt tetrapack med 2,5 dl vatten efter en stund stående på benen i kö förmodligen skulle få mig att kräkas. ”En fin gest” uppkastad på heltäckningsmattan lagom till hallsberg. 

Om jag inte vore så trött skulle jag beskylla alla gratisköarna för att hellre ta tetran än klaga på vår resa mellan stockholm och göteborg vars restid skulle landa på 2,5 timmar för lång. Havererad infrastruktur kan kompenseras med en deciliter gratis vatten per timme. Det kan vi således sluta oss till.

Vad säger det egentligen om människan under kapitalismen, om inte att vi blir redigt dumma i huvet av den här skiten?

Själv drack jag åtminstone bubbel. För att det var gratis och jag kände mig fri.